tisdag, februari 16, 2016

Nostalgi


Boken Anne på Grönkulla var min favoritbok när jag gick i skolan. 


Den föräldralösa flickan Anne som kom till syskonparet  Matthew och Marilla av misstag. De hade önskat sig en pojke som skulle vara till hjälp på gården eftersom Matthew började känna sig lite skruttig. Men Anne, med fräknar och rött hår, fick stanna och hon kom att bli älskad av sina fosterföräldrar, även om hon som barn alltid lyckades ställa till oreda omkring sig. 
Hon hade stor fantasi och livet blev både drama, komedi och poesi. Hon har sina favoritställen ute i naturen som hon ger namn och hon tröttnar aldrig på att känna stark glädje över att hon hade hade fått Matthew och Marilla som fosterföräldrar trots att hon var rödhårig.

Anne var elva år när hon fick sitt hem på Grönkulla i byn Avonlea som ligger på ön Prince Edward Island i Canada.

Hennes bästa vän blir Diana i granngården och i skolan fick hon även en retsam vän i Gilbert som älskade att dra i hennes röda hår och ropa "det brinner". Och det är äventyr på äventyr under hela uppväxten. 

Anne bestämmer sig för att bli lärarinna och Gilbert väljer att bli präst - Och de två kan inte låta bli varandra  och inser så småningom att det  finns starka kärleksfulla band mellan dem. Och de kommer att bilda familj. 

Första boken kom ut redan 1908 och följdes sedan av sju till.

Än idag kan jag plocka fram en Anne-bok och läsa med stort nöje. Känner fortfarande av den där glädjen över att få ta del av Annes fantasi och hennes drömmar. 


lördag, februari 06, 2016

Ett glas rött för Bodil


Vi som lever är bara döda på semester
nån sorts sommargäster.
Så ta ett bloss för moster Lillie
ett halsbloss och ett glas rött
ta ett bloss för moster Lillie 

för moster Lillie har dött.
Sätt dig på hennes gravsten
och dingla med dina smalben.
Minns skymten av hennes lår
när du var tretton år.
Hon gick bort i strumpor med sömmar
och eviga rock n’ rolldrömmar.
Hon hatade regler och tjat
och ord som hata och hat.
Hon gick bort till någonstans,
somewhere för att det fanns.
En korsning med inbromsningsspår
från West Side Story.
Så ta ett bloss för moster Lillie
Lucky Strike och ett stort glas rött
ett halsbloss för moster Lillie har dött.
Hon gick bort i vingliga klackar
i slippriga uppförbackar.

Hon sa att hon var fyrtitvå
sån’t ändrar man inte på.
Så fimpa på hennes årtal
låt Waits hålla hennes bårtal
och låt henne gå när hon går
till Singapore.


Och minns alla bloss hon gav
och aska på hennes grav
på Alla helgons dag.
Så ta ett bloss för moster Lillie
ett djupt bloss – ett fullt glas rött.

Och skåla för Lucky Lillie
som gått nånstans och dött.
Och minns hennes slitsade kjol
parfymerna mysk kaprifol
och ringen från Samarkand
och svarta behåband.
Minns bourbon och billigt vin
minns doften av bränd bensin
och minns alla bloss hon gav
och dansa på hennes grav
på Alla hjärtans dag.
Så ta ett bloss för moster Lillie
låt glöden inte dö
ett svidande halsbloss Lucky Strike.
För att hon måste dö
hon gick bort med sin walkman på
dit icke hon går att nå.

Hon tog sitt Downtown Train 
Till Prince i Purple Rain.

Bodil Malmsten 
1944-2016  

Min älskade gamla lärare från realskolan C-G Ekerwald minns Bodil med värme: 
Länk från Östersundsposten.


torsdag, februari 04, 2016

Ordbilder



En bild berättar en upplevelse
en känsla som finns inom mig
en dikt som låter mig se
vad den vet om mig

rad för rad vandrar mitt jag
genom bild efter bild
kartlägger känslor

läser ett stilleben av ord
som skildrar resan
i en värld
dold inombords