Sylvia sa:

-För mig är nuet evigt och det eviga växlar ständigt, flyter, smälter. Denna sekund är liv. Och när den har passerat är den död. Men man kan inte börja om från början med varje ny sekund. Man måste gå efter det som är dött. Det är som kvicksand, chanslöst från start. En historia, en bild kan förnya en upplevelse lite grann, men inte tillräckligt, inte tillräckligt. Ingenting är verkligt förutom nuet och redan känner jag hur århundradenas tyngd kväver mig. En flicka för hundra år sedan levde en gång som jag. Och hon är död. Jag är nuet, men jag vet att även jag kommer att passera. Det starka ögonblicket, det svidande skenet, kommer och är förbi, oavbruten kvicksand. Och jag vill inte dö.

Dagboksanteckning juli 1950
Sylvia Plath (1932-1963)    

Inspiration...

Min syster vid havet, e-noor, läste Helge Torvunds dikt Dronninga stig ut och blev inspirerad. Det var året 2006 och resultatet blev följande underbara akvareller:

Publicerar dikt och bilder återigen på min blogg, eftersom jag tycker så mycket om dem. Och det är fascinerande hur mycket inspiration kan betyda. Det ena ger det andra. Det ena skapar det andra.
Jag skickade dessa bilder till poeten Helge Torvund, han blev mycket förtjust i bilderna och hade använt en som skärmsläckare. Jag tror det var skatorna han valde. De är ju helt fångade på kornet. 

Tack igen e-noor för fantastiska bilder. Jag hade sparat dem, och jag kände att de bara måste finnas med. Jag lovar att inte radera denna blogg!

Dronninga stig ut

Dronninga stig ut

Morgonen er mørk frost og ein låg rød flamme i aust

Ingen andre pustarar og glatt skinande nedoverbakke

Kor langt har ein bore sitt hjarte for å enda opp i eit felt

der alt søv roleg med sverdet blankt og kaldt ved sida

Dronninga stig ut frå trea oppe i skogkanten

Dei fem skjorene hennar seg opp og ho tek eit mjukt hopp fram

Eit veldig fartøy seglar over oss som eit signal

Denne kulda er ei kappe av natt og svik

Flammen stig og fargar himmelen umenneskeleg lys

Fingrar av dag føler seg nølande fram over frostvegane

Har du eit spørsmål å verna om bør du koma deg i hus

Det er ei svarlaus verd som okkuperer alle områda kring føtene

Helge Torvund 

ur diktsamlingen Alt er høy (2007)

Åren då allting hände

Jag satt i natten och skrev om hur det var
under åren då allting hände
med studentuppror i Paris och i Stockholm
När vi protesterade, demonstrerade och sjöng
We shall Overcome 

Tänk alla stearinljus vi tände för att hålla
nätterna ljusa och mardrömmar borta
Och vi pratade om vad kvinnorna gjorde i Paris
året 1871 då de som svalt och arbetade hårt
ändå tvingades att prostituera sig för att överleva

Vi bar röda banderoller och sjöng våra protester
gömde desertörer, som vägrade fortsätta kriga, 
Vi bannade USA:s krig i Vietnam och 
poeten Göran Sonnevi demonstrerade med oss 
skrev sedan dikter om fred i tunnelbanan

Vi hade hemliga möten i Gamla Stan 
nätterna var mjuka som sammet 
och alla var vi för evigt unga
Vi drömde vår framtid i stearinljuslågor
medan vi läste Jean Paul Sartre och Susanne Osten

Vi älskade till Procul Harum lika länge 
som det billiga rödvinet räckte 
och undrade om vår syster
Simone de Beauvoir njöt som vi eller hade hon
helt lyckats befria sig från köttets lustar

Sedan diskuterade vi allt som påstods 
i Hite-rapporten om kvinnors sexualitet 
medan våra bröder generat tystnade
och vi formade devisen:
Gråt inte -Kämpa
Framtiden är vår
Älska när du vill och får

För oss fanns en sanning i alla märkliga rader
som gömdes i A Whiter Shade of Pale
Någon tappade bort sitt liv mitt ibland oss
medan vi skamset blundade och fann ett nytt

Dessa år då jag grubblade i tysthet 
och längtade som Bob Dylan 
- Vad borde jag egentligen göra
för att hinna med att leva?

Inkan©